Shakespeares sonett nummer 138

Konstnären Dave McKean har i en animerad kortfilm låtit ett konstverk läsa upp Shakespeares sonett nummer 138. Jag är redan förälskad i hans version av Bibliotekarien. Nu är jag förälskad i den animerade uttolkaren av sonetten.

Jag vet inte mycket om Dave McKean – men när jag ser skådespelaren/konstverket tänker jag på flera andra konstnärer.

Främst kanske på Brian Dettmer – framförallt känd för sina verk i gamla uppslagsböcker.

    

 

     

Men också Salvador Dalí

En annan konstnär jag associerar till är Picasso och hans tidiga kubism – samarbetet med Juan Gris i början av 1900-talet.

JuanGris.Portrait of Picasso.jpg

Juan Gris, porträtt målat av Picasso 1912.

Farneheit 451.jpg

Och framsidan på denna utgåva av Ray Bradburys Farenheit 451. Jag vet inte vem som gjort illustrationen .

En sida som hyllar Dave McKean

 En sida som hyllar Brian Dettmer

Annonser

5 kommentarer

  1. Tänkte du på att det bara blev män här? Nu är ju inte Dalì fy skam inte (en av mina absoluta favoriter), men ändå. Fanns inga kvinnliga surrealister eller kubister? (JA jag är näsvis nu. *går tillbaka till svabben och skurar lite på ett däckhörn* -arrr…?)

  2. meta:
    Ja, det tänkte jag på.
    Men dels tyckte jag inte att det såg ut som om Dave McKean inspirerats av någon av dem – och dels har jag fyllt min andra blogg med så mycket kvinnor att jag tänkte att det gör inget om jag gör ett litet undantag.
    H. W. Janson hade trots allt med 12 kvinnor i sin bok om ”KONSTEN” – bland alla dessa hundratals – eller tusentals herrar.
    Så nu har jag nämnt en sex sju herrar – och måste alltså ta igen detta med råge.
    Har en massa på gång förstås.

  3. Jag har inget alls emot surrealister, absolut inte, älskar det. :)

    Blev bara lite förvånad i och med att du skrivit så mycket om kvinnors konstnärsskap tidigare.

    Ser fram emot mer läsning!

  4. meta:
    Jag älskar också surrelister.
    På min önskelista står dessutom flera böcker om kvinnliga surrealister.
    Bland favoriterna är Toyen och Meret Oppenheim. Lee Millers fotografier är också surrealistiska och fina.

    Som barn var jag helt förhäxad av Toyens ”Myten om ljuset” som finns på Moderna i Stockholm – och Salvador Dalís ”Wilhelm Tells gåta”.

    För några år sedan var jag med familjen i norra Spanien – vi besökte bland annat Figueras och Cadaques.
    I Figueras ligger Dalímuseet – som är helt fantastiskt – och oerhört bra för barn. Där finns så mycket magiskt och så mycket att upptäcka.

    Cadaques är byn där han växte upp – inte så långt från Figueras – Cadaques är så vackert. Man ser verkligen varifrån han fått ljuset i vissa av sina bilder.
    Om du inte varit i Figueras och Cadaques – så kan jag verkligen rekommendera besök.

  5. Åh, jag har varit i Barcelona i jobbet men hade tyvärr inte tid för några längre utflykter. Men om jag kommer dit igen ska jag se till att göra ett besök där (men jag hann faktiskt besöka Barcelonas Moderna museum!).

    En grej som blir så tydlig i din postning, är just det du säger i inlägg nr 2 här. Männen inspirerades av andra män, inte av kvinnor. Kvinnor inspirerades också av männen. De satte standarden, liksom, männen.


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: