Vermeer, Baudry och Mordet på Marat

 Baudry Marat

Paul Baudry, Mordet på Marat, 1860.

Paul Jacques Aimé Baudry (1828-1886) har valt att skildra mordet på Marat sett ur Cordays synvinkel, till skillnad från David, som velat hylla Marat som en martyr.

Baudry hade inspirerats av Davids målning Mordet på Marat, den är utförd samma år som mordet, år 1793. Baudrys målades mer än 60 år efter mordet, men rummet och Charlotte Corday har beskrivits med stor noggrannhet av sin samtid, så Baudrys målning kan vara nära nog dokumentär trots allt.
Men det sägs att Corday bar en vit klänning, en hatt med hög kulle, en svart kokard (bandrosett) och tre gröna band.*
En svart hatt ser ut att ligga på golvet.

Här är det Corday som är i centrum för blickfånget. Marat har skildrats ur en ganska ofördelaktig synvinkel, inte alls som Davids Jesusliknande Marat.

Bilden andas inte samma lugn och harmoni som Davids framställning. En stol har vält, papper ligger utspridda.
Här har en kamp pågått.
Corday är inte aktiv längre.

Hon har varit.

Mördat Marat.

Inom henne pågår en kamp mellan den naturliga instinkten att fly och på så sätt rädda sitt liv, eller att stanna och stå för sin patriotiska handling. Charlotte Corday står kvar, beredd att ta sitt straff.

Något som inte är en mänsklig instinkt – men inlärt socialt beteende.

Hon kämpar för att hålla sig kvar. Vänsterhanden har fattat tag i fönsterkarmen.

Hennes högra arm är krampaktigt rak, handen är fortfarande knuten, som om hon fortfarande höll kniven i den. Men kniven sitter ännu i Marats bröstkorg.

Rummet som Corday befinner sig i är litet.

Känslan är klaustrofobisk.
Scenen är en melodramatisk – en teaterpose.
 

Jag har tittat några gånger till på de båda målningarna. Tycker bättre om Davids målning, som har något Caraveggianskt över sig. Ljus och skuggor skapar en dramatisk effekt, något som vissa barockkonstnärer utnyttjade, i synnerhet Caravaggio, men även Artemisia Gentileschi, Rembrandt och Judith Leyster.

Dessa konstnärer lät ofta ljuset förstärka dramatiken, medan 1860-talets konstnärer ofta lät personerna på bilden själva gestalta den dramatiska händelsen utan större hjälp av ljuset. 

 

 Vermeer målarkonsten

Vermeer Målarkonsten 1666-1667

Här verkar det som om Baudry kikat mer på Vermeers måleri. Men Vermeer målade ofta motiv med inåtvända människor. Kvinnor som stillsamt begrundar ett brev, som sitter och handarbetar eller tittar drömmande ut genom fönstret. Det lugna ljuset berättar om en lugn människa. Det finns ett motsatsförhållande mellan Baudrys lugna belysning och dramatiska motiv.

Vermeers fönster är alltid placerat till vänster. Baudrys till höger.
Personerna i Vermeers målningar är ofta vända en aning mot fönstret, eller befinner sig åtminstone i ljuset från fönstret.
Corday vänder sig bort från fönstret, in mot det lilla rummet och hon trycker sig in mot den del av rummet där inget ljus trängt in.

Är det för att Baudry vill visa att Corday inte ens drömmer sig bort från platsen som hon vänder sig bort från fönstret, in mot det lilla rummet?
Kanske tittar hon på sina bödlar – har de redan kommit för att hämta henne?
 

Vermeer kvinna i blått

Vermeer Kvinna i blått, som läser brev 1662-1665 

Baudry har placerat en karta i bakgrunden, av samma typ som man ofta ser i Vermeers måleri.

Kartan bakom Charlotte Corday visar Frankrike, det skulle kunna symbolisera hennes tanke om att rädda Frankrike undan terror och skräck. En representant ur skräckregimen är undanröjd.

Men det ska ta ytterligare ett drygt år innan skräckregimens siste representant är borta. 

Ung kvinna vattenkanna

Vermeer, Ung kvinna med vattenkanna, 1664-1665    

Idag skriver vi den 13 juli 1793. Fyra dagar senare förs Charlotte Corday till giljotinen på Place de la Revolution. 

Kvinna med luta

Vermeer, Kvinna med luta, 1662-1664 

* Uppgiften hämtad här.

Charlotte Corday och Mordet på Marat

Elisabeth Ohlson Wallin och Mordet på Marat 

In hate we trust

Annonser
Published in: on maj 8, 2007 at 7:11 e m  Comments (3)  

3 kommentarer

  1. […] Vermeer, Baudry och Mordet på Marat Publicerad i: […]

  2. […] Vermeer, Baudry och Mordet på Marat […]

  3. […] Vermeer, Baudry och Mordet på Marat […]


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: