Målningen av Julius Kronberg illustrerar ögonblicket strax innan de kristnas lynchning av Hypatia.
Filosofen och matematikern Theon ville att hans dotter Hypatia skulle bli den perfekta människan.
Han undervisade henne själv, och när hon växte upp arbetade de ihop,
Hypatia blev en nyplatonisk matematiker och arbetade på Museion (tempel för muserna - ett vetenskapscentrum) i Alexandria men undervisade också privat i hemmet. Det sägs att hon även reste till Aten och undervisade - hon var av hellenistiskt ursprung och talade grekiska.
Hypatias texter finns inte bevarade till eftervärlden, men vissa texter av hennes lärjunge, Synesius har bevarats, där man kan läsa att hon uppfann en metod att skilja salt från vatten, och att hon konstruerade ett mätinstrument för solens, stjärnornas och planeternas position samt en hydrometer för att bestämma vätskors densitet.
Hypatias mest betydande arbete var ”Kommentarer till Diophantus Arithmetica” i tretton böcker.
Hon var även intresserad av hur ett plan skär en kon och vilka plangeometriska figurer som då uppkommer, med andra ord kägelsnitt som ellips, hyperbel och parabel.
Hypatia skrev också en avhandling ”Om Apollonius koner”. Avhandlingen omfattade åtta böcker.
Man tror även att vissa av hennes fars, Theons texter, kan vara skrivna av henne.
Hypatia levde och verkade i Alexandria, en hamnstad i norra Egypten, som ligger vid Nildeltats utlopp i Medelhavet.
Alexandrias historia
Staden grundades år 332 före vår tideräkning av Alexander den Store och namngavs också efter honom. Han hade en vision om mänsklighetens brödraskap. I Alexandria bodde judar, egyptier, makedonier, greker och ”orientaler” i mer eller mindre harmoni med varandra – en kulturell smältdegel.
Stadens arkitekt var Deinokrates från Rhodos. Han skapade hela rutnätet av gator och hus.
Ptolemaios I, en av Alexanders generaler blev farao i Egypten och gjorde Alexandria till landets huvudstad samt grundade den Ptolemaiska dynastin som avslutades med Kleopatra VII.
Alexandria var en rik stad, man tillverkade papper av papyrus, som odlades i trakten, och där fanns glastillverkning och metallsmide och man tillverkade mediciner och parfymer som exporterades.
Det var Ptolemaios I som lade grunden till Alexandrias bibliotek. Han samlade bokrullar och lät kopiera dem. Enligt legenden lämnade han aldrig tillbaka ett original som han lånat - endast kopior skickades tillbaka till bokrullarnas ägare.
Alla båtar som anlöpte hamnen i Alexandria genomsöktes efter texter - som omhändertogs, kopierades och så lämnades kopian som ersättning för originalet.
Demetrios från Faleron, blev bibliotekets förste chef och på tio år samlade han över 200 000 rullar.
Kallimachos från Kyrene, sin tids främste diktare, skapade historiens första ämneskatalog med 120 000 titlar, s.k. Pinakes (Pinax = tavla, bild, förteckning).
Ptolemaios II och III fortsatte i samma anda. Ptolemaios III skrev dessutom till övriga härskare världen över för att få låna originalskrifter, vilka även de kopierades, och behölls, medan kopiorna sändes tillbaks.
Kleopatra – målning av Julius Kronberg 1883
Kleopatra VII föddes i staden Alexandria år 69 före vår tideräkning och gifte sig med sin halvbror Ptolemaios XII.
Kleopatra ska ha varit oerhört intelligent och talat flera språk flytande, bland annat hebreiska, arameiska, ett antal afrikanska språk samt grekiska. Hon blev drottning men avsattes. Reste då till Rom och fick hjälp av Julius Caesar att återta makten år 48 före vår tideräkning. Kleopatra var då 24 år.
Julius Caesar följde med henne tillbaks till Egypten, och de reste runt tillsammans i landet. De fick två barn ihop, en son; Caesarion och en dotter; Julia.
Vissa forskare skriver att biblioteket i Alexandria skulle ha förstörts av Julius Caesar när han kom till Egypten för att hjälpa Kleopatra återta tronen, men det verkar ytterst osannolikt, dels därför att det finns uppgifter från personer som besökt biblioteket långt senare, dels därför att det troligen endast var en mindre mängd rullar som förstördes i hamnen vid tillfället, och dessutom var ”biblioteket” flera bibliotek och inte endast ett.
Enligt en annan uppgift skulle biblioteken ha förstörts av kalif Omar på 600-talet, men biblioteken var borta sedan länge när muslimerna kom till Egypten.
Det troligaste är att det är de kristna som förstört biblioteken.
Egypten blev tidigt ett kristet land, redan år 346 grundades det första klostret i Alexandria. Det sägs att aposteln Markus har verkat vid det klostret.
År 391 beordrade kejsar Theodosius att alla hedniska tempel skulle förstöras, det vill säga även ”Museion” - eftersom det var ett tempel helgat åt muserna - Museion var Alexandrias stora forskningscentrum, med bibliotek.
Theofilus av Alexandria
Påven Theofilos av Alexandria var den som utförde ordern. Troligen förstördes inte alla bibliotek på en gång, med tanke på att Hypatia arbetade vid forskningscentret. Theofilus är den som står bakom förstörandet av Serapeum.
Klimatet i Alexandria blev dock mer och mer vetenskapsfientligt under Hypatias levnad.
Under hennes barndom och yngre år fanns både bibliotek och forskningscentra. Judar, kristna och folk med annan övertygelse levde sida vid sida i Alexandria, som styrdes av biskopen och patriarken Kyrillos (brorson till den ovannämnde påven Theofilus – mannen som bland annat brände ner Serapeum). Kyrillos låg i strid med en romersk politiker – en prokonsul - Orestes som bodde i Alexandria. Orestes var kristen, men umgicks med judar och ”hedningar” - till exempel Hypatia.
Hypatia var som sagt en mycket populär talare och föreläsare och Orestes kan ha tänkt att det var värdefullt att odla vänskapen med henne. Eventuellt har han även friat till Hypatia. Enligt legenden ska han ha gjort det, men hon avslog frieriet. Efter ett tag ska hon ha ändrat sig, mot att han lovat att beskydda den grekiska handeln, självständigheten och filosofin.
Skiss till Julius Kronbergs Hypatia-målning.
Finns på Kronbergs ateljé på Skansen.
Biskopen Kyrillos ska då ha känt sig hotad av Orestes och Hypatia - och eftersom han var nitisk i sitt förföljande av hedningarna, judarna och ”de kätterska kristna” växte hatet mot Hypatia och Orestes ännu mer.
När Alexandrias synagogor brändes var det sannolikt på Kyrillos uppmuntran.
Kyrillos motståndare Orestes överfölls vid ett tillfälle av ett femtiotal munkar som slängde stenar mot honom, när han satt i sin bärstol. Stadens befolkning kom till hans undsättning och i tumultet som uppstod omkom en av munkarna.
Kyrillos hyllade den avlidne munken som martyr. (I en annan version dömde Orestes munken till döden och Kyrillos ville kanonisera munken – men motståndet i Alexandria var så stort att det omöjliggjordes).
Hypatia var en logiker och argumenterade mot kristendomen - Kyrillos var förmodligen även den som låg bakom överfallet på henne. En grupp kristna kastade sig över Hypatia när hon var på väg genom staden – de släpade henne till Caesareum, en byggnad som gjorts om till kristen kyrka, där de skar av henne allt kött med krukskärvor eller ostronskal och sedan styckade de hennes kropp och tog den till en plats som kallades Cinaron där de brände kroppsdelarna. (Enligt Sokrates Scholastikos Historia ecclesiastica – Kyrkans historia).
Vissa menar att Hypatia föll offer för den första häxbränningen.
Kyrillos av Alexandria
Kyrillos har sedermera helgonförklarats.
Om Hypatia på Wikipedia
